Wilja, Min Wilja! Min stora fina svarten! Tänk vad jag älskar denna hund, så mkt, på riktigt! 

Hon är den mest galna, knäppa, härliga, olydiga hund jag kan tänka mig! 

En dag för 4 år sen när jag hämtade Henning från jobbet, så kasta han ur sig, ungefär nått sånt här;  "Johan blir inte av med den sista valpen, ska vi ta henne?" 

Och jag svara; "ja! de gör vi". Henning ringde till Johan och sa, vi tar na !

Vi hade ju trots allt prata om att skaffa hund, men eftersom att ingen av oss haft hund tidigare så visste vi inte så mkt och kunde egentligen inte riktigt komma överens om vilken ras vi skulle ha. Så vi slog till på en Dobermann/schäfer blanding, som första hund! Jahopp,.. kanske inte så eftertänksamt! Men hon var gullig och liten och så social och mysig.  Vi åkte och köpte hundmat, koppel, halsband, tuggben, säng, ja allt var man kan tänka sig att en lite valp behöver. Det var några dagar innan jul vi hämta hem våran prinsessa och vintern var svinkall, jag bar henne upp o ner i trapporna en gång i timmen för att hon skulle kissa, Hon vägde 8 kg som 9 veckors valp... men jag hade läst att hon inte fick gå i trappor! Jag hade även läst att hon skulle få hälsa på ALLA hundar hon träffa på sina koppel promenader, som för övrigt bara var 10 minuters promenader  i början, för det hade jag läst!.. jag ökade med 15 minuter, sedan 20 minuter, och det var ungefär vad våran lilla tjej fick göra sin första tid hos sin nya familj.. hon blev mer och mer galen och jag förstod inte riktigt varför.... jag har ju gjort precis som det stod.. i boken jag lånat av min Faster som var skriven på 70-talet......

Jag kom senare på att jag kunde aktivera henne, med godis i toarulle, gömde godis i lägenheten, i snön, jag lärde henne några tricks.. ja nu kunde hon vissa dagar somna nån timme mitt på dagen, och jag började förstå att den här donnan, måste aktiveras! hmm.. hur ska jag hinna det, tänkte jag?! När jag har annat att göra, som tex shoppa, fika på stan, festa med kompisarn, spela fotboll o dyl. Jag grät ofta, för att hon var så jobbig, för att hon tex. kunde stå och skälla på mig när jag satt o kolla på tv, för att hon väckte mig halv 7 varje morgon, för att hon vägrade äta mat, för att hon drog i kopplet som en galning, för att hon skulle fram till varenda hund hon såg.. Men min kärlek till henne växte... jag lärde mig mer, började gå massa kurser, googla, prata med hund-nördar.. En kollega till mig bjöd in mig till deras sök grupp, Wilja var fantastiskt duktig för att vara så ung, och det var så kul att se henne jobba ch så underbart att ha en uttröttad hund hemma. Mitt intresse för "hund" växte... lite mer för varje månad som gick, det blev mer kurser, det blev mer träning.. det ena ledde till de andra och nu är jag fast! Mitt största intresse i livet är nu hund! Wilja har under sina 4 år gått från en "gratis på blocket" hund till den dyrabaraste ägodel jag har!Hon är så fantasikt på sitt sätt.Hon lyder inte alltid mig, hon gör inte alltid som jag säger,  hon kan reta gallfeber på mig, men det spelar inge roll, för det överväger ALLT bra hon gör däremellan! Hon har ju som sagt gått från satan själv till iaf en rättså behaglig hund! Jag vill inte klandra henne för hennes olydighet, jag låter henne vara de, jag har inte lika hårda regler och är inte lika konsekvent mot henne, som jag är mot Zion. Jag har (med mkt hjälp) styrt upp mkt i hennes liv och fått henne till en rättså normal hund.. och vi nöjer oss där.. hon är glad i livet och jag är glad i henne, min bästaste bästa vän!!! 

WILJA I ETT NÖTSKAL

Hon är duktig i sök skogen, hon är bra i spåret, hon är kanon i vilt spåret, lydnad är kul, dra kedjor är bra, cykla är roligt, bada är det bästa som finns, leka med hundkompisarna älskas, mysa sådär riktigt ordentligt med Matte kan vara det bästa, duscha går bra, klippa klorna hatas men ställer upp, leka med barn är kul.. Hon går med på det mesta och är så super snäll mot människor att hon ibland kan tyckas menlös! 

Min stor kärlek!